Sjukfrånvaron medför betydande kostnader för både arbetsgivaren och samhället i stort. Att minska sjukdagarna är genomförbart när medarbetarna har optimala arbetsredskap och möbler som stödjer den övergripande ergonomin. Att investera i ett företags viktigaste tillgång, dess anställda, är lönsamt av många skäl.

Kalkylatorn är vägledande och baserad på nationella data. Den står för lönekostnader, indirekta kostnader och tillhörande arbetskostnader. Lönekostnaden beräknas utifrån den skattefria lönen före frånvaron, per arbetsdag. Indirekta kostnader inkluderar till exempel anställning av vikarier, övertidskostnader, minskad produktivitet och mer administrativt arbete relaterat till frånvaro. Dessa kan variera från företag till och även bero på medarbetarens roll. Biarbetskostnader är arbetsgivarens lagstadgade ersättningar, även under arbetstagarens sjukfrånvaro utöver den normala lönen. Dessa betalningar inkluderar arbetslöshets-, sjuk- och pensionsförsäkringspremier, olycksfallsförsäkring och grupplivförsäkringspremier, företagshälsovård, semesterersättning och utbildningskostnader.

År 2019 registrerade Folkpensionsanstalten (FPA) 83 755 nya sjukpenningperioder på grund av muskel- och skelettbesvär, med en genomsnittlig varaktighet på 50 dagar, totalt 4 187 750 dagar och cirka 14 000 årsverken per år (Suomen Tule ry). Med EK:s allmänna kostnad på 350 euro per arbetsgivare och sjukdag resulterade de sjukdagar som FPA registrerade år 2019 i nästan en och en halv miljard euro (1 465 712 500 euro) i kostnader för arbetsgivarna. (Sari Hautaviita 2021)

Källa: FPA:s sjukförsäkringsstatistik 2019 / Finlands officiella statistik https://helda.helsinki.fi/server/api/core/bitstreams/681fc835-3a8c-442d-9a57-01529f826cde/content